torsdag 4 december 2014

Delirium

 
Lena Haloway lever i Portland, Maine. Hon bor med sin moster och hennes familj. Mamman har tagit livet av sig och pappan har dött i cancer. Boken utspelar sig i någon slags alternativ framtid. Civilisationen är koncentrerad till de städerna i landet som undkom bombningarna som utförts under tidigare årtionden. Att resa mellan städer är strängt förbjudet. Höga elstängsel separerar staden från vildmarken, laglöst område som antas ha blivit förstört under bombningarna.
 
Den enväldiga regeringen lär medborgarna att kärlek är en sjukdom och ett brott. De kallar den amor deliria nervosa. Bombningar och räder har begåtts i landet för att utrota sjukdomen. En operation har utvecklats för att bota medborgarna från kärlek. Den är obligatorisk för alla medborgare över 18 år. Lena har sett fram emot operationen i år, övertygad om att kärlek är en fruktansvärd sjukdom som måste utrotas. Hennes mamma tog sitt liv för att de inte lyckades bota henne från sjukdomen, trots 3 operationer. Regeringen styr livet för medborgarna in i minsta detalj. De bestämmer vem de ska gifta sig med, vad de ska arbeta med och hur många barn de ska skaffa.

Så händer något oväntat. Lena träffar Alex, en obotad, ogiltig (kallas så eftersom han inte gått igenom operationen) och som lever i staden och låtsas att han blivit botad. Han är dessutom med i gruppen av rebeller som lever i vildmarken. De motsätter sig regeringens behandling och deras metoder.
Alex och Lena blir förälskade och hon ställs nu inför ett svårt val. Ska hon acceptera regeringens val och genomgå operationen och gifta sig med den som utsetts som make åt henne, eller ska hon lämna sin familj och rymma med Alex, som hon älskar och bli en ogiltig?
 
Det här är en mycket spännande bok. Det är svårt att lägga den ifrån sig. Delirium är första delen i en trilogi. De andra delarna heter Pandemonium och Rekviem. Rekommenderar dig att läsa den här boken om du gillar Hungerspelen.
 
Här kan du se om boken finns inne på biblioteket.
 
/Madelene

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar